ilonagabriella

Något av det finaste i livet måste väl ändå vara en mamma som, fem minuter innan en måste springa iväg till tåget för att åka tillbaka efter jul hemma, skyndar sig att få ut brödet hon bakat ur ugnen, skär upp en liten skiva som hon sedan smyger ner i ens ryggsäck med förmaningen om att "den är för varm att äta nu så du får vänta lite innan du smakar". 
När en sedan finner sig själv på en tågstation i en mellandags-stimmig stad, knyttigast i världen efter ord som hackat upp hjärtat i små små bitar, då blir det där mörka lite lite lättare. Som att den där lilla brödbiten lägger sig som ett pansar runt hjärtat och kanske kanske hade det gjort mera ont om en inte hade den. Ibland blir en liten bit kärlek något så otroligt viktigt när en behöver något verkligt att greppa tag i. 

Älskade mamma, om du bara visste hur rätt du prickar när det som mest behövs. Det är väl det där sjätte mamma-sinnet, kan jag tänka.